Aktuellt

Foto: Björn Stahre

Västra Stambanan Göteborg – Floda – Alingsås
Byggnation – Trafikering – Finansiering

Järnvägsföreningen har gjort en sammanställning och uppdatering av tidigare inlägg. Beräkningar har gjorts av en 20 km lång tunnel, med avseende på etapper, utförande, byggnadsarbeten, restidsvinster och finansiering. Samtliga beräkningar har gjorts av Bengt Bohlin.
Utbyggnad av Västra Stambanan Göteborg-Alingsås maj 2022_
2022-05-22

Yttrande över förslaget till nationell plan för transportinfrastrukturen 2022-2033

En utbyggnad av Västra Stambanan med syfte att avsevärt öka banans kapacitet och samtidigt förkorta restider är en god affär för samhället.
Men Trafikverket har under lång tid vägrat att lösa Göteborg-Floda-Alingsås på ett långsiktigt hållbart sätt.
På grund av den alltmer ökande trafiken innebär varje år som etappen Alingsås-Göteborg försenas, en utebliven samhällsekonomisk vinst om minst 640 miljoner kronor per år. 
Lösningen är att Västra Stambanan byggs ut till fyra spår Göteborg – Alingsås. Den första etappen Göteborg/Partille till Floda/Håvared lokaliseras i en egen korridor och placeras i bergtunnel, vilket ger stora miljövinster och byggnadstekniska fördelar.
Argumenten för att starta dubbelspårsutbyggnaden i tunnel, norr om Aspen, är många och goda
Läs hela yttrandet Remissvar nationell långtidsplan
2022-03-19

Lerums Kommunstyrelse om Järnvägsplanen

Kommunstyrelsen har beslutat godkänna Genomförandeavtalet – Ombyggnation av Lerums station på Västra Stambanan.
Ett tillägg i beslutet, på förslag av allianspartierna M, KD, C, L, blir att ge förvaltningen i uppdrag att tillskriva Trafikverket för att få svar på hur Trafikverket kan säkerställa att förbigångsspåret inte blir ett uppställningsspår för godståg. Lerums kommun vill också betona vikten av att en lokaliserngsstudie påbörjas snarast av Trafikverket om ytterligare två spår, då reservatområdets omfattning påverkar kommunens utbyggnadsplanering i hög grad.
Läs Kommunstyrelsens protokoll Protokoll KS 2022-02-23
2022-03-10

2 mil tunnel  byggdes på 8 år

Den 12 december kommer de första resenärerna att kunna resa genom en 2 mil  lång tunnel i Norge. 
När den gamla Östfoldbanen nådde sin kapacitetsgräns togs beslutet, efter lång tid av politiska diskussioner, att bygga Follobanen, med Blixtunnelen som blir Nordens längsta  järnvägstunnel. Bygget har tagit 8 år och byggs med dubbellöp, alltså totalt 4 mil.
Projektet har varit komplicerat, bland annat för att marken till stor del består av lera, det finns bebyggelse ovan mark, vägtunnlar,  ett stort oljelager. Dessutom har man byggt mitt i centrala Oslo.
Men nu är tunneln snart färdig vilket innebär kortare restider (från 22 till 11 min), fler spår och mindre sårbarhet. Samtidigt fortsätter lokaltrafiken gå, med tätare avgångar.
2012 beräknades projektet kosta 23,4 miljarder NOK. Detta steg till 35 miljarder NOK (2020). 
Läs mer om Follobaneprojektet
2022-02-10

Järnvägen Göteborg-Borås

Med alla sannolikhet kommer utbyggnaden av Göteborg-Borås att påbörjas inom de närmaste åren. Då kommer stora delar av – kanske hela – X2000-trafiken att flyttas över till sträckan Göteborg-Borås-Herrljunga medan Västra Stambanan upplåts åt godstrafiken.

Foto: Wikimedia Common

Trafikverket har redan förberett detta. På sträckan Borås-Herrljunga har ett fullskaligt spårbyte färdigställts och i Lerums kommun planeras en utbyggnad av  stationen, så att denna kan användas som förbigångsspår / uppställningsspår för godståg.  

Någon mer utbyggnad av Västra stambanan kommer efter dessa utbyggnader sannolikt inte att ske inom överskådlig tid. Personresor Göteborg-Stockholm kommer att gå via Borås-Herrljunga, avgångar från Alingsås mot Stockholm kommer att drastiskt skäras ner alt. läggas ner helt och den spårbundna pendlingen på stambanan ersätts med en omfattande busstrafik. 

Detta scenario har Järnvägsföreningen flaggat för under mer än 15 år och bit för bit blir det verklighet, alltmedan politiken i de drabbade kommunerna utmed stambanan blundar eller helt enkelt saknar förmåga att se de långa perspektiven.

Även Trafikverket blundar för morgondagen och de långa perspektiven, vilket vi sett i Bullerutredningen. Där saknas – vilket Järnvägsföreningen tidigare visat – såväl långsiktighet som helhetsperspektiv. Åtgärder föreslås  mot dagens problem, men man blundar för morgondagens.
2022-01-20 

Göteborg-Stockholm
2 timmar och 30 minuter

Varför investera 150 miljarder i en ny järnväg mellan Göteborg-Stockholm, när samma nytta kan fås för bråkdelen av detta belopp?
Uppgradera Västra Stambanan till fyra spår mellan Göteborg-Alingsås! Den första etappen Göteborg-Floda är kostnadsberäknad till 7-8 miljarder kronor och kan genomföras i närtid. Etappen lokaliseras i en egen korridor och spåren placeras i tunnel vilket ger stora miljöeffekter. I Partille och Lerums översiktsplaner finns järnvägsreservatredovisade och den lokala opinionen är positiv.

Spåren kan stå klara inom 10 år!

Västra Stambanan Göteborg-Alingsås är Sveriges värsta flaskhals. 70% av kapacitetskonflikterna på hela svenska järnvägsnätet inträffar här. Så har det sett ut de senaste 10-20 åren. I Trafikverkets förslag till långtidsplan åren 2022-2033 föreslås inga investeringar i nya spår på sträckan Göteborg-Alingsås trots att efterfrågan på mer kapacitet är mer än tydlig för fjärr-, gods-, pendel- och regiontrafiken.
2021-01-11

Lyft ut de stora projekten!

”Våren 2022 fastställer regeringen den nationella infrastrukturplanen. Vår uppmaning till dem är att lyfta ut de stora samhällsomdanande projekten och finansiera dem utanför plan och därmed frigöra medel till bland annat ett nytt dubbelspår mellan Göteborg och Alingsås. Fyrtio år av underinvesteringar i transportinfrastrukturen får räcka. Det är dags att satsa, för klimatet och för Sveriges konkurrenskraft.”
Det skriver Bjarne Pettersson, Regionchef Västsvenska handelskammaren och Markus Ottemark, Ansvarig infrastruktur Västsvenska handelskammaren, i en debattartikel i Skaraborgs Allehanda
Läs hela debattartikeln Nya Infrastrukturplanen är inte tillräcklig
2022-01-08

Grödingelösningen*

Det finns de som påstår att Lerums kommuns agerande har försenat utbyggnaden av Västra stambanan. Det stämmer inte.
Banverket föreslog 2004 två nya spår Aspen-Floda i befintlig korridor. Men snart konstaterades att sträckan var för kort, de snabba tågen skulle inte hinna förbi. De anslagna 900 miljonerna skulle inte räcka långt, 2,5 miljarder var mer realistiskt. Dessutom är det svårt att bygga ”dikt an” befintliga spår och samtidigt upprätthålla trafiken. Det kräver nattarbete och att undvika störningar på befintlig trafik är omöjligt. Det är också svårare att bygga i lera än i berg.

I stället lanserade dåvarande politiker i Lerum idén om en ”Grödingelösning”, d v s att spåren för tung och snabb trafik skulle lokaliseras i en egen korridor norr om Aspen från Partille/Mellby till Floda/Håvared. Den sträckan är 20 km, en km kortare än utmed befintlig bana.
För dåvarande Banverket var idén intressant och den presenterades för generaldirektören Mino Actarzand. Det ogenomtänkta projektet Aspen-Floda, avfördes från agendan.

Men nu, när samtliga kommuner utmed stambanan anslutit sig till ”Grödingelösningen” och när medel ska fördelas över järnvägar i Sverige, finns Västra Stambanan inte med i den nationella planen.  Sveriges mest trafikerade järnväg, där godståg, snabbtåg och pendeltrafik trängs, där kommer uppenbarligen den tunga trafiken att prioriteras. Detta är inte samhällsekonomiskt lönsamt.

Läs Järnvägsföreningens rapport om samhällsekonomiska vinster
Västra stambanan. Samhällsekonomiska vinster genom utbyggnad av sträckan Göteborg-Floda med en bergtunnel norr om sjön Aspen
* Grödingebanan byggdes  för att korta restiderna och ge plats åt fler tåg. Fjärrtågen sparar tid och förseningsrisken har  minskat då de inte riskerar att hamna bakom ett långsammare pendeltåg. 
2021-12-20

Trafikverkets förslag till nationell infrastrukturplan 2022-2033

Västra Stambanan och den överbelastade sträckan Göteborg-Alingsås saknar åtgärder i Trafikverkets förslag till nationell infrastrukturplanen, bortsett från punktåtgärder, vilka som vi vet är åtgärder för att prioritera godstrafiken. Någon planering om vilken sida om Aspen spår ska dras finns inte i planen. Den största satsningen är i stället Göteborg-Stockholm-Malmö via Jönköping.

Dock har Härryda kommun meddelat att de inte kommer att medverka i planläggningen av den del av höghastighetsspår Göteborg-Stockholm via Jönköping som går genom Härryda. Delar av de medel till den tänkta höghastighetsbanan  fördelas därför på andra projekt i landet och planeringen genom Härryda pausas.

Någon öppning för nya spår norr om Aspen saknas, och detta är ytterligare en bekräftelse på att Västra Stambanans pendlare trängs undan till förmån för godstrafiken.

Satsningar på höghastighetståg är prestigeprojekt som tränger bort andra viktiga satsningar, som pendeltrafiken på Västra stambanan.

Läs hela planen: 
Förslag till nationell infrastrukturplan 2022-2033
Förslag till nationell infrastrukturplan 2022-2033 Kort version
2021-12-07

Proppar i väst orsakar proppar i norr

Flaskhalsar och kapacitetsbrist orsakar årliga merkostnader i miljardklassen för både godsoperatörer och varuägare. För Green Cargos del uppges det ha kostat närmare tre miljarder kronor under de senaste tio åren, medan det för branschen som helhet handlar om nära fem miljarder kronor i fördyrade produktionskostnader.
Läs mer i Transportnytt

2021-11-15

Har SJ någon plan B?

SJ har bekräftat att persontrafiken på Västra Stambanan kommer att minska till förmån för gods- och regiontrafik på Västra Stambanan, när höghastighetsjärnvägarna byggts. Men vad händer om riksdagen inte fattar beslut att bygga höghastighetsjärnvägarna? Hur vill SJ i så fall göra för att få fler och snabbare förbindelser Göteborg-Stockholm? Finns det någon plan B? undrar Järnvägsföreningen.
Har SJ någon plan B 
2021-11-08

SJ: Höghastighetsbanor ger ökad godstrafik på stambanorna

Foto: Leif Schjött

SJ bekräftar, i en skrivelse till Järnvägsföreningen att persontrafiken på Västra Stambanan kommer att minska till förmån för gods- och regiontrafik på Västra Stambanan. 

SJ: Vår uppfattning är att det bästa sättet att tillföra den kapacitet som krävs är att så snabbt som möjligt bygga de nya stambanorna för höghastighetståg. När dessa är på plats kommer de att medföra en betydande avlastning av både Södra och Västra stambanorna vilket möjliggör ökad trafik med godståg och regionaltåg på dessa.

Detta innebär ett kraftigt hot mot den lokala, spårbundna pendeltrafiken. Det mest troliga är att de lokala pendeltågen försvinner och att vissa regiontåg kommer att stanna, men endast vid Lerums station.  Detta scenario har Järnvägsföreningen flaggat för under snart 20 år.  

SJ anser inte heller att Järnvägsföreningens förslag om att delfinansiera en utbyggnad av västra stambanan i tunnel genom en avgift om ca 50 kr per enkelresa Göteborg-Stockholm är en bra idé:

SJ: En modell där en avgift läggs direkt på tågbiljetten skulle försvaga tågets konkurrenskraft till förmån för bil och därmed direkt motverka syftet med Västsvenska paketet. SJ kommer inte att ställa sig bakom ett sådant förslag.

Läs hela skrivelsen från SJ Svar från SJ
2021-10-12

Morgondagens verklighet

Foto: Leif Schjött

Två dokument, med fokus på framtiden är ute på remiss. Det ena är kommunens översiktsplan, det andra är Trafikverkets plan för Västra Stambanan. Men de motarbetar varandra och skapar inte samma verklighet för år 2050.
Grundtanken i kommunens plan är 60 000 tusen medborgare, där alla ska ha service, tillgänglighet, nya bostäder,  bättre kommunikationer och allt annat i ett större, väl fungerande, miljömedvetet liv. Nyckeln är ökad tillgänglighet och fungerande persontransporter.
Trafikverket går åt ett annat håll, med fokus på godstrafik i befintliga spår. Dock är det omöjligt att, även med förbigångspår, samköra tåg med olika hastigheter, olika behov och olika vikt på samma spår. Problemen vi har idag kommer därför att fortsätta. Nyckeln för detta blir då att skära ner på persontrafiken.

Planerna motarbetar varandra. Att anta den ena gör den andra omöjlig.

Foto: Wikimedia Common

Kommunen vill växa, men samtidigt behålla den karaktär som lockar människor.         Trafikverket vill öka godstrafiken, genom att bygga förbigångspår på olika platser och dra ner på antalet pendelstationer.
Lösningen är samarbete. Det går att bygga de nödvändiga spåren någon annanstans genom att gå under jorden. Att bygga en tunnel för gods- och snabbtåg mot Stockholm och lämna dagsljuset till pendling, både i närområdet och för regionala behov. Kommunen har redan lämnat plats i översiktsplanen.
Nu gäller det  för kommunen att slåss för sin framtid och övertyga Trafikverket om att lösningen för morgondagen ligger inte över utan under marken.
Sven Borei, Järnvägsföreningen i Lerum
2021-10-03

Pendeltrafiken är hotad

Västra Stambanan trafikeras av i princip tre trafikslag: Snabbtåg, godståg och pendel/regiontåg. Om trafiken ska prioriteras på grund av bristande kapacitet är snabbtågen viktigast följt av godstrafiken. Följaktligen är det pendel/regiontågen som måste minskas.
Enda möjligheten att bevara pendeltrafiken och dess stationer är att leda om den tunga trafiken.
Det skriver Järnvägsföreningens ordförande Björn Stahre.
Läs mer  Pendeltrafiken hotas
2021-10-03


Skrivelse till SJ, MTR, Flix Bus, Green Cargo 

Redan 2002 presenterade Banverket, Västra Götalandsregionen och Västtrafik ett gemensamt utspel i form av en rapport ”På nya spår i Väst”. Rapporten pläderade för ytterligare två spår mellan Göteborg-Floda som skulle vara
färdigställda 2015. Ännu har ingenting hänt.
Järnvägsföreningen frågar i en skrivelse SJ, MTR, Flix Train och Green Cargo om de kan tänka sig att vara med och öka kapaciteten på Västra Stambanan och göra banan mer robust.
Läs skrivelsen Skrivelse till SJ, MTR, Flix Train och Green Cargo
2021-09-23

”Bota infarkten på Västra Stambanan nu”

I en ny rapport från Västra stambanegruppen finns sammanställt vad olika utredningar, analyser och rapporter genom åren sagt om Västra stambanan. Det är tydligt att banan sticker ut i järnvägssverige.
Nuvarande, planerade satsningar kan knappt upprätthålla dagens kvalitet i stråket. Åtgärderna kan stärka robustheten, men ger ingen ökad kapacitet eller snabbare trafik”, konstateras i rapporten. 
Det skriver presidiet för Västra Stambanegruppen, tillika kommunstyrelsordföranden i Katrineholm, Töreboda, Alingsås och Laxå, i Katrineholmskuriren  Skaraborgs Allehanda, Alingsås Tidning och Mariestads Tidning 
2021-09-22

Yttrande över förslag till järnvägsplan, Lerums station

Järnvägsföreningen har yttrat sig över Trafikverkets förslag för ombyggnad av Lerums station. Yttrandet är ställt till Trafikverket (TRV) med kopia för kännedom till Länsstyrelsen, miljöskyddsavdelningen.
Järnvägsplan Lerums station
2021-06-17

Trafikverket saknar framtidsperspektiv

I Trafikverkets bullerutredning saknas såväl långsiktighet som helhetsperspektiv. Åtgärder föreslås  mot dagens problem, men man blundar för morgondagens. Bullret från järnvägen i Lerums centrala delar är redan idag olidligt högt och har enligt många boende blivit än värre sedan bullerplanket vid Södra Långvägen byggdes. Nu planeras ytterligare bullerskydd på ömse sidor om järnvägen, inför projekt Vändspår Lerum. Hur kan TRV tro att resenärer kommer att vilja gå eller cykla till stationen och än mindre invänta tåg på en perrong där buller studsar mellan bullerskydden?
Vind förstärker buller men Bullerutredningen mäter högsta resp. lägsta värde och hänsyn tycks inte  tagits till hur vindarna blåser. Vid ”fel” vindar blir bullret betydligt högre än bullerutredningens högsta värden.
Hänsyn verkar inte heller  tagits till att järnvägsbullret läggs ovanpå annat buller från motorväg och en allt mer ökande lokaltrafik. 
I TRV bristanalys för sträckan Göteborg-Alingsås kan utläsas att ambitioner för Västra Stambanan Göteborg-Alingsås, är att bygga ytterligare två spår fram till Kåhög och förbigångsspår vid Lerums station. Med dessa investeringar förefaller TRV anse att Västra Stambanan är fullinvesterad. En konsekvens av detta är att pendeltågstrafiken på sträckan tvingas minska för att så småningom upphöra.
Lerums station lär bli den enda kvarvarande stationen i kommunen. I detta scenario blir Lerums station i framtiden en rangerbangård för godståg som slussas in till Sävenäs.
Mer buller från bromsande och startande godståg blir konsekvensen.
För Lerums kommun är detta en ödesfråga. Människor måste kunna leva och bo i sina hus och samhällena måste kunna utvecklas.
Den enda realistiska, akuta åtgärden, är att godstågens hastighet minskas. En minskning till omkring 70 km/tim skulle reducera såväl buller som vibrationer avsevärt.
I avvaktan på att Västra Stambanan kommer in i Trafikverkets långtidsplan avvisar Järnvägsföreningen det kortsiktiga förslaget till bullerdämpande åtgärder. 
2021-06-17

Trafikverkets bullerutredning

Trafikverkets bullerutredning är intressant läsning som reser många frågetecken. Det är en gedigen utredning, sett till antal sidor, men Järnvägsföreningen saknar långtidsperspektiv.
I utredningen finns även de fastigheter i centrala Lerum markerade, som är aktuella för åtgärder på grund av det ökande bullret.
Bullerutredningen reviderades i april 2021.
Vändspår Floda Lerum PM Buller
2021-06-01

Västsvenska politiker i upprop om Västra Stambanan

För att trygga Sveriges fortsatta tillväxt och öka turtätheten för pendlare behövs ett nytt dubbelspår mellan Göteborg och Alingsås. Nu måste Västsverige påverka Trafikverket under sommaren för att få till en finansiering av sträckan, skriver Helena Gellerman, Axel Darvik, Elof Dimenäs och Lars Bolminger i Göteborgs-Posten.
Sverige behöver ytterligare ett dubbelspås Alingsås-Göteborg
2021-06-05

Pengabrist håller inte som argument

Argumentet att inte satsa på sträckan Göteborg-Floda-Alingsås sägs vara brist på pengar, men orsaken är snarare att man vill avvakta besluten om Götalandsbanan och övriga snabbspår. Även vid ett ”ja” till snabbspår, dröjer det minst 30-40 år innan dessa är operativa. Behovet av fyra spår mellan Göteborg-Alingsås är nu, i närtid.
Det skriver Järnvägsföreningen till nyckelpersoner i Resenärsforum, Göteborgs Hamn och Västra Götalandsregionen.
Läs mer:
Brev till Dzanic,J Falk, J Börjesson, J Kågesson 2021-05-22
2021-05-22

”Järnvägen är avgörande för näringslivets konkurrenskraft”

Per Lyrvall

Göteborgs Hamn är genom sitt tågpendelsystem sammankopplat med 24 inlandsterminaler och kopplingen till 15 av dessa terminaler går via Västra Stambanan.  
Kapacitetsbristen på Västra Stambanan påverkar hela landet.
Det skriver Per Lyrvall Stora Enso, Elvir Dzanic, Göteborgs Hamn och Ted Söderholm, Green Cargo i Dagens industri.
Västra Stambanans kapacitet påverkar industrin i hela landet
2021-05-12

Varför detta eviga utredningsarbete?

Redan 2002 konstaterade Banverket, Västtrafik och Västra Götalandsregionenrapporten Två nya spår i Väst, att Västra Stambanans nått sitt kapacitetstak.
En rad olika rapporter och utredningar har därefter presenterats och alla pekar på behovet av en utbyggnad av sträckan Göteborg–Alingsås. 
Järnvägsföreningens Lennart Wassenius, Björn Stahre och Bengt Bohlin begär nu i en skrivelse till Trafikverket att få träffa ansvariga för en överläggning om Västra Stambanan Göteborg-Alingsås.
Bristanalys 2021-05-03
2021-05-03

Tågtunnelmysteriet i Göteborg

Få politiska beslut har följts av så många protester som bygget av  Västlänken. Ett stort ingrepp i människors vardag som aldrig har kunnat förklaras och motiveras på ett logiskt sätt.
En av många förklaringar har varit att Västlänken byggs för att trafiken ska flyta lättare från de så kallade ekrarna, däribland Västra Stambanan, mot Göteborg.
Järnvägsföreningen har visat att Västra Stambanan inte får större kapacitet av Västlänken och detta bekräftas också i boken Tågtunnelmysteriet i Göteborg. En kritisk granskning av Västlänken  som är en gedigen sammanställning av vad projekt Västlänken lovat, vad det sannolikt kommer att hålla, hur beslutsprocessen gick till i förvaltning och politik och många fler infallsvinklar.
Ett stort antal personer med erfarenhet från relevanta kunskapsområden har bidraget med texter och bland dessa finns också Järnvägsföreningens Lennart Wassenius som vid tiden för planeringen inte bara var trafikingenjör i Göteborg utan också ledamot av Göteborgsregionens förbundsstyrelse. 
Boken är välarbetad, texterna välskrivna och trots det tunga innehållet är den mycket lättläst.
Initiativet  kommer från Föreningen Göteborgs Kultur och Miljöarv / GKMA. Tågtunnelmysteriet i Göteborg kan beställas direkt via förlaget
Breakwater Publishing
2021-03-02

Gott Nytt År!

Järnvägsföreningen i Lerum önskar alla ett Gott Nytt 2021  med  fakta och underlag, för dem som har glömt eller  snabbt vill sätta sig in i problematiken kring Västra Stambanan.

Det första paketet, ett inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen har skickats till Regeringen. Där påminns om att Västra Götalandsregionen, Banverket och Västtrafik redan 2002 i en gemensam skrivelse På nya spår i väst underströk behovet av fler spår Göteborg-Floda.
Järnvägsföreningen konstaterar i skrivelsen till regeringen att

  • Västra Stambanan Göteborg-Stockholm är Sveriges viktigaste järnväg.
  • Västra Stambanan är den enda direkta spårbundna länken mellan Göteborg-Stockholm.
  • Västra Stambanan mellan Göteborg-Alingsås är Sveriges värsta flaskhals.
  • Utbyggnaden av Västra Stambanan kan vara klar omkring 2030.
  • Göteborgs hamn, tillika Nordens viktigaste hamn, är helt beroende av Västra Stambanan för att kunna vidareutvecklas
  • Trafikverket har i gällande plan uppdraget att lämna förslag på åtgärder angående kapacitet, punktlighet, robusthet, säkerhet och restider till nästa planperiod, dvs nu.

Hela paketet har skickats till ett stort antal aktörer inom  Sveriges transportsektor.
Där ingår en sammanställning av Järnvägsföreningens arbete: Utbyggnad av Västra Stambanan mellan Göteborg och Alingsås  och föreningens senaste folder – Folder 2020.